Díli-01/03/2025-Média Defisiensia,
Plataforma Nasional Bee Saneamentu no Ijine iha Timor-Leste (PN-BSI-TL), hala'o
diskusaun hamutuk ho Governu, Autoridade Lokal no Sosiedade Sivil kona-ba reforsa koodenasaun no kooperasaun
servisu hodi garante fornesimentu bee moos, saneamentu ba komunidade iha
teritoriu laran tomak
Prezidente
Bee Timor-Leste. EP, Gustavo da Cruz hateten, dialogu ohin atu garante bee moos
ba iha teritoriu laran tomak, iha parte barak atu kontribui ba povu tomak la'os
Governu,sosiedade sívil parseiru de’it importante komunidade tomak.
“Governu
apoiu husi dialogu sira seluk ne'ebé fahe informasaun ba públiku atu Governu
mak hala'o nia servisu mesak no itá nia parseiru Sosiedade Sívil atu hafanun nafatin
Governu oinsa atu bele tau matan ba inan aman durante ne'e balun halerik husu
governu nia apoiu, iha mudansa ne'ebé mak ita halo tantu governu kontinua haree akontese reforma iha finanseiru administrativa atu halo intervensaun rápida ba
ita nia komunidade sira, maske enkuardamentu legal sira fó intervensaun rápida.
Maibé itá mós iha limitasaun rekursus umanus, finanseira material ekipamentu
sira fator 3 ne'e termina ita nia intervensaun ba garante fornesementu ba ita nia
komunidade sira, tanba ne'e husi dialogu
hirak ne'e Governu prontu rona informasaun sira husi baze oinsa mak ami atu
bele fó resposta”, Dehan Prezidente BTL. EP Iha salaun HAK Farol, 27/02.
Hatutan
prezidente BTL.EP katak iha mandate ne’e
sei finalize de’it 4 tanba haree ba dezafiu ne’ebé infrenta mak kestaun sosial,
tanba ne’e governu trasa planu estratejiku iha tinan 2030 povu iha teritoriu
laran tomak porvolta 90% - 100% sei asesu ba iha bee moos no saneamentu iha rai
laran.
"Hau
haree ba iha pasadu mandatu dahuluk ami haree katak ba Postu Administrativu 24
to'o agora ami nia mandatu remata projetu 24 iha administrativu ami bele
finaliza 4 de’it. Dezafius ne'ebé enfrenta iha ne'eba kestaun sosial atu responde
de’it povu sira nia halerik. Itá nia estadu Liuhusi Governu trasa ona planu
estratéjia desenvolvimentu nasional analiza 2011-2030 ho metas katak iha tinan
2030 povu iha teritoriu laran tomak pro-volta 90% -100% sei asesu ba iha bee
moos no saneamentu ne'ebé seguru, adekuadu no sustentavél. Ita reflete fila
fali situasaun iha teritoriu laran tomak ligadu ho ita nia dadus sira ne'ebé
relata katak 60% seidauk asesu ba públiku 40% seidauk asesu iha baziku”,
Salienta Prezidente BTL.
Iha
fatin hanesan Xefe Aldeia Fomento III suku Comoro Filomena Salsinha Gomes
afirma, komunidade iha aldeia Fomentu III sei preokupa hela ba bee moos, tanba
kanalizasaun bee fou komunidade maioria la hetan tanba ne’e husu parte
relevante sira atu responde hela komunidade nia halerik ba bee moos iha area
refere.
“Kanalizasaun
bee moos ne’ebé foin dada foun ne’e komunidade sira ladun asesu ba bee moos
refere, parte balun bee mai dader san de’it no balun bee mai iha tempu kalan,
enkuantu kanalizasaun bee iha área eskola esternatu nia sorin ate adata
komunidade sei nafatin halerik tanba bee laiha. Enkuantu problema refere hatoo
on aba xefe suku Comoro maibé sedauk iha resposta ba preokupasaun ne’e”, Tenik
Xefe Aldeia Fomento III
Entretantu,
problema bo'ot alokasaun orsamentu jeral estadu ne'ebé mak aloka ba iha bee moos
no saneamentu ita hatene sektor bee moos hanesan sektor prioridade, husi
primeiru Governu to’o Nunu Governu konstitisional atinji ona 0.1.9.% tinan ida
ne'e ita hetan 1.3% nune'e barak ho sektor sira seluk. Relatoriu balun husi
estadu katak husi suku iha teritoriu laran tomak atinji 55%.
Jornalista : Anselmo & Jaime (Estajiadu)
Editor : Média RKDTL
0 Comments